Hemlängtan...

Nu har vi sovit en natt i Häggvik, i Elisabets lägenhet. Den första av många. Säkert dröjer det ett helt månvarv innan ombyggnaden på Allévägen 2a är klar. Jag låtsar att vi har tagit in på hotell, att vi är på semester, men det är inte lätt. Har så svårt för att smälta in. De mörka otydbara tavlorna på väggarna skräms, glasen i köksskåpen är så svåra att hitta och varmvattnet i duschen går inte att ställa in som jag är van vid. Men det är bra. Bra att vi får låna lägenheten, att katterna får följa med hit och att vårt eget radhus blir större. Och finare.
Idag har Lukas hjälpt till med att flytta ut alla möbler. Allt packades in i pappas släpkärra. Radhuset är tomt. Ljuden studsar mot de kala väggarna. Nu sover vi aldrig mer under snedtaket med de stora bjälkarna mellan sängarna.